upp

   

7 april 2006: Bland besor och blänkare!          [föregående]   [nästa]

   

Det är snart lunchtid och enligt Vejret lige nu på DMI:s websajt ser det inte ut som att den utlovade friska sydvästliga vinden kommer nå upp till mer än måttlig styrka och därför skulle det säkert gått bra att fiska sydkusten även idag men det sena klockslaget gör att jag bestämmer mig för en eftermiddag i sundet istället. Sundet är för övrigt ett bra alternativ till sydkusten just när det blåser en kraftig sydvästan eftersom vågorna inte växer sig lika stora här och dessutom kan jag som högerhänt kastare dra nytta av den sydvästliga vinden och det är förstås trevligt så fort vinden blåser mer än med försumbar styrka!

Väl på plats samspråkar jag med en spinnfiskare som precis håller på att avsluta sitt fiske och som nu tydligen skall skynda iväg till mer förpliktigande sysslor. På hans spö hänger ett stort silvrigt tobisliknande drag och jag bestämmer mig för att prova den raka motsatsen: en liten oansenlig rosaryggad Fluffmärla, vilken känns helt rätt under de finväderförhållanden som råder med solen ståendes högt i skyn, bara något färgat vatten och en relativt grund lokal.

Ut i vattnet och raskt ut med linan i böljan blå. I andra kastet, då jag hunnit få ut ungefär halva kastlängden stramar det till i linan och som tur är sköter fisken krokningen själv för min förvåning är alltför stor för att jag ska förmå mig själv att göra mothugg.  En knappt 40 cm lång besa bryter snart vattenytan och dess smala och förmodat kraftlösa kropp lyckas bjuda på förvånansvärt mycket motstånd innan den slutligen hamnar i håven, följt av avkrokning och återutsättning.

Hybrisen kommer förstås smygande efter en sådan inledning men efter en halvtimmes hugglöst fiske är  tankebanorna tillbaka på en något mer normal och anspråkslös nivå. Dags för kaffepaus.

Ingen kaffekopp! Termosens ovandel gapar tom och jag har ett svagt minne av att jag senast såg koppen  på diskbänken där hemma och där står den säkert nu också! En snabb rekognoscering i närområdet lämnar mig med två alternativa substitut: antingen en ilandspolad Lätta margarinask eller ena halvan av lådan till min bilstereopanel... Valet faller på den sistnämnda och den fungerar hyfsat förutom att den inte rymmer mycket mer än en munfull och att det dessutom lätt uppstår en vågrörelse i den avlånga koppen, vilket gör att den redan knappa volymen gärna blir än mer knapp.

En spinnfiskare gör mig sällskap, iklädd den något ovanliga fiskemunderingen lågskor och blåjeans. Han förklarar sig med att han har lämnat av tjejen på det närbelägna köpcentrat och eftersom spöet låg i kofferten, passade han på att köra ut till havet en sväng och ta ett par kast. Något ovanligt, javisst, men knappast jämfört med vad det motsatta scenariot hade varit, dvs att han hade lämnats på köpcentrat och tjejen hade varit den som kommit släntrande ner till havet med fiskespöet i näven..! 

Intermediatelinan ersätts med en flytlina med sjunktafs, vilket ger ett betydligt mer bekymmerslöst fiske i det låga vattnet där flugan ideligen i slutet av infiskningen fastnar i blåstången som nästan når ända upp till vattenytan i det midjedjupa vattnet där jag står utvadad.

Det verkar vara gott om fisk på plats för efter kaffepausen är jag omgående i kontakt med ytterligare ett par fiskar, vilka dessvärre båda  lossnar efter några sekunders stångande. Då jag synar flugan ser jag att krokspetsen är böjd, förmodligen av ett tidigare stenhugg aaargghhh! Brynet plockas fram och snart är Fluffmärlan redo igen.

Fast fisk härligt, härligt! En liten blänkare har bitit tag om flugan och nu följer den med hela vägen in och skakas av från flugan lite försiktigt tillbaka i havet.

Ytterligare ett par timmars fiske ger inget mer och jag bara väntar på att det ska smälla på något riktigt stort här i sundet en vacker dag, varför inte något i stil med den öring på drygt 6 kilo som togs här från båt för ett par veckor sedan!?

/Johan H

                   
 
        [upp]  

© 2006 Lustfiskarna