upp

 

20 maj 2005: Majlax i Mörrum!                                [föregående]   [nästa]

 

En dag i Mörrum står på dagordningen. Jag och tvillingbrorsan Kristian traskar in på sportfiskekontoret i Mörrum vid 8.30-tiden för att hämta våra fiskekort, bokade och väntandes på oss sedan månader tillbaka. Hos mig är entusiasmen inför fisket påtaglig, medan den hos Kristian är något mer sansad för han har nämligen redan hunnit långt i den årstidsbundna förvandlingen från besatt flugfiskare till tokig golfare. Min premiärrunda får vänta några veckor till.

En snabb blick på gårdagens fångstrapport avslöjar att tre laxar landats: en på norra sträckan och de övriga två på södra sträckan, varav en bjässe på 17+  på pool 4. Slumpen har bestämt att vi skall inleda i norr och avsluta i söder. Vi hade  gärna sett att det varit tvärtom eftersom den norra sträckan är betydligt trevligare att fiska i det låga vattenflöde som råder (15 m3/s) och därför hade vi gärna förlagt huvuddelen av vår fiskedag dit, till de vackra poolerna i Rosendala, Persakvarn och Åkroken.

Persakvarn utses till lämpligt utgångsläge. Härifrån vandrar vi ner till Hästhagen (pool 27) och fiskar oss uppåt till Rosendala innan vi vänder åter mot Persakvarn, nu på varsin sida. Ingen fiskkontakt, inte ens (!) med den lax som hade parkerat i höljan 200 m nedanför hängbron i Rosendala och upprepade gånger vinkade till mig med stjärtfenan. Den lät sig inte lockas av mina flugor, ej heller av Kristians försök att locka den till hugg med kast från motsatta sidan av ån.

Efter en smakfull lunch hos vår moster, boende ett drygt stenkast från det i laxfiskesammanhang legendariska  Hotell Walhalla, känner vi oss redo att ta oss an de södra poolerna. Kristian har ofrivilligt "bytt" upp sig två fot och fiskar nu med 15-fotarn eftersom linan till hans 12' 4'' inte riktigt var tillfreds. Själv fortsätter jag med Guidelines  LPXe 13-fotare, utrustad med en  Hover/Intermediate-lina och känner mig mer än nöjd med det. På spöet hänger min gamla Bringséns Grilse Shadow-rulle som definitivt har sina bästa dagar bakom sig. Ett långt och hårt liv ute vid kusten har gjort den redo för pension men i brist på alternativ får den hänga med till Mörrum, sannolikt en allra sista gång. 

Bilen parkeras på campingen i Forshaga (pool 9) och naturligtvis kan vi inte låta bli att vandra norrut för att spana in 4:an. Tätheten av fiskare är som väntat hög, vi blir bara sittande en liten stund innan vi vänder söderut med odoppade flugor. Jag fiskar lugnvattnet på 7:an, Kristian strömmen på 8:an innan vi bestämmer oss för att söka oss nedanför E 22:an, kanske hela vägen ner till pool 15. På vägen dit träffar vi på Mörrumsveteranen Bo Björklund, tillika min tidigare granne då jag bodde i Jämshög, och han har som vanligt mycket att berätta om vad gäller  "läget i ån" och var laxen kan tänkas ha sin gång. Västsidan på pool 8 nämns, strömmarna ovanför och nedanför E 22:an likaså men då vi för pool 15 på tal avråder han oss från att söka oss dit eftersom där tydligen sitter ett helt gäng och väntar på att laxarna skall börja anlända på allvar.

En rask promenad tar oss till pool 12 och där är bara en fiskare utvadad så det blir ett enkelt val. Kristian från "fel" sida, dvs västsidan, vilket iofs är "rätt" sida för honom eftersom han därifrån lyckats bärga ett par rejäla blanklaxar under tidigare fisken, medan jag äntrar den klassiska vadningsvägen halvvägs ner i poolen på östsidan. Efter en stunds fiskande känner jag en svag dragning i linan och vore det inte för att jag sekunden senare står med ett djupt bugande spö så hade jag  säkert avfärdat det  som ett smolthugg, möjligtvis ett "Hulken-smolthugg"....

LAX!!! Pulsen rusar och Kristian får fart under fötterna och påbörjar en rask språngmarsch över till min sida. Den enda som håller sig relativt lugn är laxen som, trots att den ser ut att vara rejält stor, mest  går och spänner i poolen och inte behagar ge sig iväg på någon långrusning. Jag hade annars gärna sett att den simmat ner i det djupare vattnet längst ner i poolen eftersom det ligger ett flertal stenar precis i vattenlinjen där vi befinner oss nu. Nervöst.

När Kristian anländer efter några minuter har laxens motvillighet till att simma redan tvingat mig att backa halvvägs upp på land, allt för att slippa få den i knäet för tidigt. Med Kristians assistans backar jag genom ett djupt bakvatten hela vägen upp på land och laxen följer motvilligt efter, så sakteliga. ... En hård sidopress leder laxen in mot stranden och den är nu så trött att den inte lyckas lämna bakvattnet trots att den gör en del tappra försök. Jag pressar in den till kanten, där den kantrar och Kristian är inte sen med att lyfta upp den på säker mark.

Laxen är bärgad och jag drar en lättnadens suck! 10.7 kg lax, fördelat över 98 cm. Flugan en 1-tums Garry Dog-inspirerad kreation med en en vinge i rött och svart  – sitter stenhårt långt fram i överkäken. Då jag lossar flugan ser jag att kroken blivit rejält demolerad under fighten. Pust!

 

/Johan H

 

Fler foton:

Jag & laxen

Kristian i höljan på 32:an

Kristian vid hängbron på 32:an

Vi & laxen

Silver på svart

       

 

   

[upp]

© 2005 Lustfiskarna